kekkene

Idag var jag på vallås kära vårdcentral för att kolla upp vad som egentligen är fel i min hals. Har nämligen haft slämhosta i 6 otroligt jobbiga veckor.

Jag blev mottagen av en ovanlig läkare. Han var mörk och hade taskig svenska, men jisses så trevlig han var! Väl där undersöktes jag i hals, öron och lungor. Sen skulle jag vidare till ett annat rum för att göra ett "stickprov" i fingret. När vi kom dit bad han mig gå in och sätta mig i rummet. Men damen inne i rummet ville inte tillåta detta, eftersom hon hade en patient hos sig. Plötsligt började dom båda tjafsa med varandra och det hela slutade med att min läkare vände på klacken och bara gick därifrån och lämnade mig ensam. Där stod jag som ett fån och visste inte var jag skulle ta vägen. Damen sa åt mig att vänta utanför tills hon sa att jag kunde komma tillbaka. Snacka om att känna sig i vägen! Senare blev jag kallad att komma in i rummet och där bad hon om ursäkt och predikade om hur trögt alla fattade på vårdcentralen. JOTACK!

Vad är det egentligen för människor på vårdcentralen? Bara en massa skitsnackare.. allvarligt talat. Han var nog den härligaste (och kanske nyaste) läkaren jag har haft på vårdcentralen så länge jag kan minnas. Men man märkte på kollegerna att de hade något emot honom. Detta stör mig!

Tack och lov hade jag inga bakterier som spökade. Men däremot är jag drabbad av kraftig rethosta och irriterade stämband. Så nu får jag inte sjunga förrän detta börjar gå över... inte ens lite hemma får jag sjunga. Och medicinen kommer göra mig tröttare och ger försämrad reaktionsförmåga. TO BAD, haha.