Comfort Hotel Xpress

Jag må säg att min fredag blev mer än fartfylld. I ett tag har jag planerat att överraska Calle med någon natt på hotell när han kommer upp. Denna helg blev den där helgen. 

Jag kan börja med att säga att det var 400-600 kr billigare att ringa till hotellet och boka natt istället för att boka via en internetsida som sas vara "den billigaste" att boka genom. Bajsprat!

När jag kom till hotellet efter jobbet var jag redan stressad med att få saker i ordning inne på hotellet innan jag skulle möta upp Calle på stationen. Min idrottsväska vägde ca 20 kg (och då ljuger jag inte) som jag hade burit med mig till jobbet för att inte slösa tid på att åka hem mellan. Det fanns ju bara inte tid till det!

Väl inne på hotellet var jag redan lite småsvettig av all tyngd från väskan i kombination med min jobb-mjukis-outfit, pannband, halsduk, vantar och vinterjacka. Jag skulle lära mig hur man checkade in på hotellet via en dator då jag fick hjälp av receptionisten. Jag vet inte vad som hände men maskinen reagerade inte och gav mig inte någon nyckel eller liknande när jag hade betalt. Killen i receptionen tog med mig till kassan och bad mig göra ett köp där istället. "Ikke godkjent" två gånger. NOOOOO, var finns närmsta bankomat?!

Något kvarter bort sprang jag in på deli deluca med hela min utrustning. Där kunde jag inte få ut mer än någon hundralapp som max. Då frågade jag kvinnan i kassan var närmsta nästa automat låg. Hon viftade med handen åt alla håll samtidigt och sa "ditåt till seven eleven". Jaha tänkte jag och sprang ut ur butiken. Stressad som en jubelidiot kom jag på att de någ en sparbank några gator ner. Där var jag ju tvungen att kunna ta ut pengar. Sparbanken hade ett displayval- "saldokoll" och det visade sig vara på tok för lite pengar. Jag fattade ingenting och ursinniga Annica tog trikken hem (som jag by the way inte skulle hinna, det var därför jag tog med mig all packning till jobbet). Hemma i lägenheten gick jag in på min internetbank i världens stress. Det var nämligen bara 35 minuter kvar tills Calles tåg skulle vara framme. På internetbanken stod det att hotellet hade tagit summan och att hotellrummet var betalt. Inte-så-glada-jag tog bild på köpet med min mobil, tog med internetdosan om de inte skulle tro mig och sprang ut till trikken igen. Svetten rann som om jag hade varit inne i en 100-grader celsius bastu. 

När jag kom fram till hotellet hade det självklart bildats en pensinärskö vid receptionen. Varför inte liksom?
När det var min tur slängde jag fram alla bevis medan svetten droppade på bordet. Tack och lov fick jag tillslut mitt hotellrum och upp sprang jag fort som attan. Jag hade 10 min på mig att fixa iordning rummet till det lite mysigare och fixa mig till något som i detta fall kallades för "mindre ofräsch". Tror ni att jag hann? Självklart inte, man är ju tjej. Ca 20 min efter tågets ankomst mötte jag upp en mindre glad Calle som hade fått stå där och vänta. Tack och lov bangade han inte på att följa med mig och köpa en "julklapp" till en släkting innan vi skulle åka hem till lägenheten. 

Utan att han anade någonting fick han sig överraskningen att bo på Comfort Hotel Xpress över helgen. Oj så förvånad och ovetande. Det tog ett tag innan han insåg att det var ett hotell. Han trodde att nämligen att det var en databutik. 

Trots att vi hade ett hotell över helgen så har vi hunnit med att umgås mycket med calles kusin som för tillfället jobbar i oslo och en indisk resturang där till och med sofie hängde med!
Tack så mycket för helgen allihop.


Måste avsluta hotellhistorian med ännu en händelse. Igår när jag tog en sväng inom internetbanken lite spontant såg jag att mina hotellpengar var tillbaka på mitt konto igen och att beloppet inte längre var registrerat som "ut av konto" (som det hade varit på fredagen). Snarast ringde jag upp hotellet igen och betalde rummet på nytt.
Riktigt krångligt. Första och sista gången jag ska vara gullig!


Ångest

Jävla skitmorgon. Saknar mitt liv... mina stabila vänner och min pojkvän. Far åt skogen med jobbet, är inte på bra humör.

Söndagssaknad

Det är dagar som denna då man vill vakna upp utvilad men småtrött, då man ligger i sängen och drar sig tillsammans med sin gosegris. Man kan kalla det för en klassisk söndagssaknad. Behöver närkontakten, kramarna och småpratet.

Förfest

Jag, Jusia och Cissi är färdiga och redo för partaj. Vi väntar in folket och vår Tilda som byter outfit varannan minut. Men nu har hon nog lyckats bestämma sig trots allt!

Okej eller inte?

Det kan vara en rolig sak att se på bild. Men allt jobb bakom detta och all plåga för hunden.... usch. Detta är något jag inte stöttar.
http://existenz.se/out.php?id=43087

Vilken matvana tycker du verkar vettigast?

Allt grubblande över norska och svenska matvanor började slå sina volter på jobbet. Det är inte samma kulturella grej när det kommer till vad man har med sig som lunchlåda till jobbet.

Hemma i Sverige har det alltid varit en självklar grej att man ska ta med sig matlåda. Riktig tillagad mat som man värmer i mikron eller som ska ätas med kniv och gaffel, för att kunna klara av dagen. Äter gör vi endast när det är rast, då det är fritt fram att göra vad man vill. Aldrig någonsin skulle man i sverige få gå runt och äta hur man ville på arbetstid. Eller?

I Norge är det så att männsikor har med sig en-två mackor till jobbet som de självklart då har som matlåda. De skulle nog aldrig få för sig att ta med riktig tillagad mat till arbetsplatsen. Det skulle förmodligen vara något helkonstigt och krångligt, eftersom att det för dem är en ovana. Men det dem gör mer annorlunda är att ha med sig extra tilltugg (såsom kakor, godis, frukt, bullar, snacks mm.) som de går runt och tuggar på under sjävla arbetstiden. Detta småätande gör att de inte ska hålla sig hungriga. Så istället för att äta en rejäl måltid och hålla sig till "vardagliga rutiner" så äter de nästan konstant fast i mindre mängder.


Då frågar jag mig, vad är egentligen mest hälsosamt? Att låta magen få vila mellan målen eller hålla den igång och inte låta den sluta arbeta?
Aja,  bara en liten funderare från min sida.

Farväl, vila i frid


Gott om trött

Nu sitter man här som den kvinna man är. Trött och sliten efter dagens slit. Något som faktiskt känns väldigt vuxet att säga!

Jag är väldigt väldigt väldigt trött! Förra veckan fick jag 3 dagar övertid, fest i helgen (det gjorde mig absolut inte utvilad) och under denna vecka har jag fått denna torsdag som övertid. Imorgon kan jag tyvärr inte jobba om de skulle fråga. Får nämligen  Calle på besök så jag ska strax försöka möblera om så att det finns plats att sova. Det skulle vara skönt att få det fixat ikväll så man slipper trixa med allt sådant krångel efter jobbet imorgon. 
Det är bara att vänta ut sofie och hennes glee så jag kan komma i säng någon gång!



Ligger på minnet

När man sitter här i lägenheten tillsammans med två av de underbaraste tjejerna kan amn ändå inte motstå att sakna de slappa söndagarna hemma i halmstad. Eget rum, antingen ensam eller med någon man väljer att vara med (eget val).
Men just nu saknar jag en söndag som inte liknar någon annan:
Någon som lägger märke till skillnad på snus och pizza?

ÄNTLIGEN FREDAG

Denna veckan blev det övertid tre dagar. 7-19 måndag till onsdag! Dagar som slet dubbelt så hårt efter en underbar men samtidigt smärtsam helg. Jag var hemma från sverige vid halv 12 och skulle därefter ta mig hem, ringa och försöka väcka tjejerna så jag skulle kunna komma in (då hade vi fortfarande bara 2 nyklar) och sedan försöka tvinga mig själv till sängs. Bara ca 4 timmar efter jag hade somnat var det dags att gå upp igen och göra sitt jobb!

Nu är det ÄNTLIGEN fredag. Som jag har längtat. Mina knän bryter ner min kropp. För dem som inte vet så ska jag berätta. Mina knän har alltid varit lite gnissliga och knakat. Ibland har jag till och med haft pulserande smärta eller långvarig svag smärta i dem. Men nu när jag har börjat jobba så har knaket och gnisslandet övergått i den värsta form jag har varit med om. Vad jag än gör och hur jag än gör saker måste jag vila mellanåt för att de är en sådan skärande smärta. Fy och blä.

Kom nyss från gymmet med sofie. Nu ska vi gotta oss med glas-öl som jag fick med mig upp av gulliga Calle och helt enkelt göra ingenting alls.


Sofie tycker att mitt sätt att stretcha ryggen är en av sin egen sort. Jag höll inte med henne förrän nu.

Ljuset i mörkret

Nu är jag på bussen påväg till Oslo igen. Jag vill tacka för en betydelsefull helg tillsammans med min familj, calle och vänner. Vissa stunder har varit lätta och andra svåra.
Mamma, Pappa och Jessica. Det finns inget som värmer lika kärleksfullt som ni.
Min värld, min familj.
Jag älskar er

Du lever i mig


Kära mormor,
Du är och förblir den finaste.

Älskar dig i all evighet

Historian om brandlarmet

Brandlarmet i lägenheten gick igång. Panikslagen, utan att veta vad jag ska göra, klättrar jag upp på en stol och börjar plocka isär larmet som tjuter hål i mitt huvud. Den slutar inte pipa så knackar på hos grannen desperat efter hjälp men allt han sa var "ring någon". Jaha vem? "vet inte, ring någon".
Fortsatt skräckslagen springer jag ut genom dörren som tar mig till trappuppgången och då visar det sig att jag inte var ensam. Hela lägenheten stog
Panikslagen, utan att veta vad jag skulle göra, klättrade jag upp på en stol och börjar plocka isär larmet som tjöt hål i huvudet för att kunna hitta någon typ av kortslutningsknapp. Där stod jag med hopp om att den skulle sluta pipa men insåg att den turen inte skulle vara min idag. Så jag sprang ut ur lägenheten och knackade på hos grannen. Desperat efter hjälp får jag som svar: "ring någon". Jaha vem? "vet inte, ring någon".

Fortsatt skräckslagen vänder jag på klacken (irriterad över att han var så trång i huvudet), springer ut genom dörren som tar mig till trapphuset (för att kunna rycka tag i närmsta vettiga människa)  där jag möts av flera andra som står och håller för öronen i trappan. En hund sprang oroligt upp och ner samtidigt som den sökte sig en klapp på huvudet av var och varannan människa. Hela trapphuset och alla lägenheter stod i klingande toner. Efter några minuter var det någon gubbe som förstod sig på brandsystemet och fick tyst på eländet!

Sen var det lugnt igen och det blev bara för mig att montera ihop brandlarmet igen. En såndan eftermiddag...

En av de finaste

När jag står på jobbet coh lyssnar på musik har jag mycket tid att tänka och mycket tid att hänga med i låttexterna. Denna låt har funnits ett tag men jag har inte tänkt på hur fin låttexten är förrän jag började på detta jobb.

Stereo Heart;

My heart's a stereo
It beats for your, so listen close
Hear my thoughts in every note

Make me your radio
Turn me up when you feel low
This melody was meant for you
Just sing along to my stereo

God morgon!

Nej fy. Idag är jag inte alls på humör för att vara uppe tidigt. Jag har sovit oroligt mestadels av natten och tydligen har sofie haft det lika svårt att sova.
Nu är det dags att borsta tänderna, göra en snabb läpppeeling (läpparna har blivit så nariga här i den kalla luften) och gå ner till trikken. Vill egentligen fortsätta sova. Usch, fy och blä

Lucky Now

Ryan Adams fina toner får ta över ikväll och lugna kropp som huvud.

Skin som den sol du är

Jag sitter i myskläder med den gosigaste t-shirten, full av träningsverk och nöjd efter gårdagens insatser. Tilda jobbade helg denna vecka så hon kunde tråkigt nog inte vara med denna soliga men kalla dag. Jag och sofie tog oss en tur på stan på jakt efter nya vantar och gymskor till mig. Detta hittade vi ganska fort så vi fortsatte mot drottninggatan där vi inte har varit så mycket. På vägen tog vi oss en fika och en massa härliga bilder. Det är inte så ofta man kommer ihåg att ha med sig kameran när man ändå är ute på vandring i staden. 
Dagen med Sofie bjöd mig på så goa skratt att jag blev kissnödig.


Efter ett kvällspass på gymmet gick vi på bio alla tre! Väldigt mysigt måste jag erkänna. Fast filmen var inte riktigt min grej. Jag satt nervös hela hela hela tiden.... Kunde inte sitta still, utan vred mig hela tiden och tog tillslut upp min halsduk som jag kunde gömma mig under. Babycall, du tog över inatt och fyllde huvudet med scener som blev en mardröm. Har sovit så oroligt och jag kan fortfarande inte förstå hela filmen. Den var så komplicerad!

Storkok

Jag har precis satt i¨gång mitt storkok av gul ärtsoppa. Första gången denna typ av maträtt vilar i mina händer. Saknar vissa ingredienser för att den ska bli äkta. Men är man sparsam så tar man vad man har! Kan glädjas av att det luktar gott :)

När sofie kommer hem och maten är "typ" klar vill jag att vi går ner till gymmet och köper våra efterlängtade gymkort, behörighet till att gå dit när vi vill. Dag som natt. Kanske hinner vi med ett work out pass redan idag? Vi får se vad dagen tar oss. Jag är lite sugen på att träffa nya människor men vi vet fortfarande inte vart man ska gå på kvällarna för att roa sig. Det sägs att alla 18-års ställen suger s***p och att man bör vara 20 för att ha en lyckad utekväll. Hmm.. jaha. Tråkigt då att man är ett år ifrån det skojiga.


Oktober foto

Jag följde med ewe, julia, cecilia och robert ut som sällskap när tjejerna skulle bli fotade på olika platser i oslo som ett fint minne av denna tid. Det var fint men det hade kunnat bli finare om vinden inte var näst intill minuskall och anordnade något som kallas för "nästan storm". Vi hann ta oss en tur till operahuset och aker brygge. Helt plötsligt blev det kvällen och så mycket kallare.
- En kväll som bidrog med god sömn :)


En glad Robert på sin bräda.


Andra hade inte riktigt den rätta känslan eller rytmiken i sig.


Vi stod på operahusets tak där vi tittade ut över hav och stad.


 


Dejtdags

Jag har varit lite seg med att visa min helg. Men har helt enkelt inte haft orka att sitta och skriva vid datorn. Bara titta igenom den eller skypa! Har ju bara berättat om våran reseplan. Så iallafall, den har varit mycket fin och fylld med bra stunder. Vi har i korta drag shoppat, fikat, hängt i läghenheten, gått runt på gatorna och haft det hemtrevligt med god mat, vin samt vattenpipa.










Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0